måndag 17 december 2007

Kräftor i Sverige


Hur länge har man ätit kräftor i Sverige?
Fram till slutet av 1800-talet fanns det stora mängder kräftor i svenska vatten, men landsbygdsbefolkningen ansåg inte att de dög som människoföda. Däremot åt medeltidens munkar rikligt med kräftor, speciellt under fastan. Kräftan räknades nämligen som fisk, vilket de fick lov att äta. Erik XIV var mycket förtjust i kräftor och odlade dem i vallgraven runt Kalmar slott. När hans syster Anna skulle gifta sig beordrade han fogden på Nyköpingshus att skaffa fram stora mängder till bröllopet. Hovet och adeln åt emellertid inte kräftor på samma sätt som vi gör nuförtiden, utan använde dem som ingrediens i olika typer av puddingar, aladåber, pastejer och färser. Längre fram började man äta kräftorna hela, men då skulle de vara varma och nykokta. Det var först under andra hälften av 1800-talet som det blev populärt att äta kräftor som hade fått svalna i sitt spad.Seden att ordna kräftsupéer ute i det fria spred sig mot slutet av 1800-talet från de högre sociala skikten till den snabbt växande borgerligheten. De blev så populära att det var risk för utfiskning av kräftor, och därför lagstiftades det om att kräftor endast fick fiskas i augusti och september. Under många år var kräftpremiären satt till den 8 augusti och det var då som de verkliga ritualerna kring fångsten, kokandet och ätandet började ta form. Numera kan man köpa frysta kräftor året om, men traditionen med kräftskiva i augusti har levt kvar.

Inga kommentarer: