Guld på Vätterns botten

Kräftorna i Vättern är guld som glimmar. På fredag är det allmänhetens tur att fånga lägga ut mjärdarna. Annat kräftfiske pågår hela sommaren.
Kräftnäringen växer kraftigt, trots att tillgången varierar år från år. Vi äter kräftor vid fler tillfällen idag. Det finns mycket pengar att tjäna, för fiskevattenägare och andra.
I området från Ödeshög till Motala bärgas 200 ton kräftor årligen varav fritidsfisket står för hälften. Uppskattningen görs av Bertil Olofsson i Vadstena, en av många östgötar som engagerat sig för att kräftorna ska ge ännu mer business.
Det blir 20 miljoner kronor bara för råvaran, med fjolårets fångst.
I norra delen av Vättern och på östra sidan är kräftfisket allra bäst.
Upplevelser
Det går att tjäna upptill sju gånger mer på kräftorna genom att erbjuda upplevelser runtikring: fiske, boende, båthyra, guidning.
Jan Larsson i Lemunda är ett exempel (se reportaget). Den fångst han får när han är ute själv för att fiska till försäljning, ger ungefär lika mycket pengar som när han är ute på med turister. Fast han får lägga ned dubbelt så lång tid på försäljningsfisket.
– Om man utvecklar turismen blir man inte lika beroende av mängden kräftor, säger kräftspecialisten och marinbiologen Björn Tengelin. Några kräftor i varje bur räcker.
Mellan 10 och 20 familjer försörjer sig på kräftfiske, enligt uppgifter till Corren. Ett tiotal företag erbjuder fisketurism.
Yrkesfiskare
– Ett tiotal lantbruk tjänar mer än 100 000 kronor på kräftor. Även inkomster på över miljonen förekommer. Omkostnaderna är väldigt små, säger Björn Tengelin som drivit ett flerårigt projekt för att främja kräftnäringen.
2006 bärgade yrkesfiskare 99 ton kräftor i Vättern enligt officiell statistik. Av de 21 fiskare i Vättern som har tillstånd att fiska yrkesmässigt, bor fyra i Motala och två i Borghamn.
Kräftorna ger minst 80 och upp till 95 procent av de professionella fiskarnas inkomster. Tillstånd att fiska yrkesmässigt är personligt och omfattar även fisk. Det går inte att få yrkestillstånd enbart för kräftor.
Enskilt fiske
Det privata fisket sträcker sig 300 meter ut från land. Inte sällan arrenderar markägare ut fiskerätten.
– Man kan ta mer betalt ju mindre område man hyr ut men det kräver samtidigt mer arbete, påpekar Björn Tengelin.
I Vadstena har 70 personer gått samman i den ekonomiska föreningen Kräftans vänkrets. De arrenderar tillsammans Vadstena kommuns och Statens fastighetsverks fiskevatten mellan Tycklinge och Naddö. Dessutom säljer de fiske till turister, sex burar och ett dygn för 300 kronor.
– Vi har haft en enda annons, på Blocket. Efteråt kunde man inte ha telefonen i fickan. Den tjöt i ett, berättar Bertil Olofsson, föreningens ordförande.
Meningen är att de fiskande ska lockas att bo och handla i Vadstena.
Allmänt fiske
På fredag börjar det allmänna kräftfisket utanför 300-metersgränsen. Somliga är kritiska till att det inte är helt fritt.
– Yrkesfiskarna kan ändå inte bärga mer än vad de gör idag, säger Bertil Olofsson.Att begränsa fritidsfisket är bara nys.
– Det finns ingen anledning att släppa fisket utom kontroll, säger däremot Björn Tengelin.
Enligt honom finns det inga biologiska skäl för att minska kräftfisket. Men begränsningarna för allmänheten minskar den svarta handeln med kräftor, något som annars leder till sänkta priser och slår undan benen för yrkesfiskarna.
Tjuvfiske och svart handel
Tjuvfiske av kräftor har gammal tradition, men minskar. Många kreativa metoder används. I Vättern är det dock inget stort problem och hotar inte näringen, enligt Björn Tengelin, under förutsättning att tjuvarna inte stjäl redskap eller tömmer mjärdar.
Kräftans vänkrets i Vadstena jobbar för att få bort svart försäljning.
– Folk är så dumma, suckar Bertil Olofsson. Ytterst få får ut mer på kräftorna än de har i avskrivning på utrustningen. Det vill vi sprida kunskap om.
Uppköpare
100–110 kronor per kg betalar uppköpare. Jumbokräftor, som väger minst 75 g, betalas med 140 kr per kg.
– Det beror på hur långt jag måste åka för att hämta dem, säger Börje Elf, uppköpare åt Kanonaden i Nässjö. Företaget, som säljer under namnet Smålandskräftan, köpte 80 ton kräftor i fjol varav omkring 50 från Vättern.
Det finns många uppköpare, både svarta och vita, både lokala och sådana som kommer från Stockholm.
– Branschen har blivit mycket vitare sedan jag började, säger Björn Tengelin.
För första gången finns nu ett renodlat kräftkokeri i Östergötland. Många betonar hur viktigt det är att kräftor från Vättern förädlas lokalt. Kokta kräftor är tryggare att transportera till Stockholm, där man kan få bäst betalt.