Singnalkräfta

Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är den vanligaste typen av kräfta i Sverige. Den har en vit fläck på framklorna. Signalkräftor är ofta smittobärare av kräftpest och bär pesten i skalet, men de är själva mer tåliga mot pesten än europeiska kräftor. Därför infekteras flodkräftebestånd om signalkräftor införs i samma vatten. Många vatten där man inte har planterat signalkräftor är därför fridlysta så att det inte är tillåtet att sätta ut signalkräftor i dessa vatten.
Signalkräftor dör av den kräftpest den bär med sig i skalet om den utsätts för någon form av stress. Under senare år har många signalkräftbestånd minskat och även om orsaken inte är klarlagd i detalj visar undersökningar att det kan orsakas av andra infektioner i kombination med kräftpest.

Storleksrekord [redigera]
Obekräftade uppgifter talar om en kräfta som fångats i Vättern som vägde 330 gr. I Stångån i Östergötland lär 20 cm längd, mätt från hornspets till stjärtspets, vara rekord. Kräftan på bilderna nertill vägde 166 gr och fångades i Bunn, Jönköpings län 2006-08-02. Den var 29 cm mellan klospetsarna i "utlägg", 15cm lång traditionellt mätt. Klorna var (utan "knoge") 10cm.