Kräftan en åtråvärd delikatess

På grund av risken för utfiskning av den svenska flodkräftan införde man i början av nittonhundratalet begränsningar av fisket. Det tilläts från augusti och ett par månader framåt. Kräftan blev således exklusiv och efterlängtad. Kräftpesten har dessutom i omgångar decimerat populationen.Nu säljs importerade kräftor året om, men få vill tumma på traditionen. I början av augusti börjar uppladdningen i media med omfattande tester av årets utbud, kändisarnas tips och betyg i olika skalor. Somliga år ska kräftorna vara kinesiska, ett annat år amerikanska. Men de svenska är alltid bäst, det behöver knappast påpekas. Problemet är att de är väldigt dyra. Oavsett ursprung kokas de dock som svenskarna vill ha dem; i saltlag, med krondill.
Det lilla fåtal som har möjlighet fiskar förstås kräftor själva. Kräftan är ett nattdjur, så fisket måste ske när mörkret fallit. Man fiskar med mjärde och lockar helst med rutten eller rå fisk. Kräftan ska vara levande när den läggs i den kokande lagen.